Vilken bergochdalbana!
Oj!
Mitt humör har verkligen varit en bergochdalbana idag. Ena stunden har varit slirig och hur rolig som helst, medan den andra har varit full av irritation(smoment)
Men det gäller att hålla humöret uppe nu för att orka med. Fast jag känner mig både psyiskt och fysiskt trött. Trött, trött och åter trött. Jag inte varit frisk en enda dag på hela hösten. Men jag sover, äter och motionerar bra. Äh, jag blir bara mer deppad om jag tänker på det.
Jag som har så mycket roligt framför mig. Lucia. En av mina största barndomsdrömmar, att få vara med i gruppen. Och vad glad jag var när jag hörde att jag kommit med, men hur sjukt nervös medan jag väntade på det förödande telefonsamtalet.
Nu är det dags att estudiar lite.
Hasta luego!
Vilken underbar start på dagen!
Började 9.50 i dagen. Vaknade 9.40. S-k-i-t. Tänkte jag då. Hoppade ur sängen och hade som tur var bilen. Kommer till skolan. Letar frenetiskt efter parkapaikka, hittar inte. S-k-i-t. Igen. Kommer försent till första lektionen i denna period. Nå, det var ju bara Anne(heheh) men med klassen så det var ju tur iaf. Imorn blir det klassfoto, hihi, vad kul det ska bli.
Skärpning denna period, speciellt spanskan. Håhå ändå.
Nå hasta luego!
Sleeping beauty
Provperiodsfilosoferande
Men nu är ju provperioden över, ehe, så när jag slippa mitt filosoferande. Om sanningen ska fram så har jag bara skrivit två av fyra, men de verkar lösa sig ändå.
Åh, tänk så underbart det är att få träffa sina fantastiska kompisar efter en veckas feber. Jag har i princip endast umgåtts med mina föräldrar. Trevligt till en viss gräns, men sen, njaa. Man ska nog inte bo hemma livet om jag uttrycker mig så.
Nu oooork jag inga skriva mer.
Hasta luego!
Julia
